Skadad under inspelning 


Sitter just nu i en taxi på väg till Danderyds sjukhus. Min fot måste röntgas efter att jag råkade ut för en olycka under inspelning av Bonde söker fru som resulterade i rejäl blåning och svullnad på ankeln. 

Vi är ute och spelar in en julspecial och idag var vi på besök hos Thilde Höök i skåne. En underbar dag på alla vis med strålande sol, samtal om livet, hundvalpar – och ridning… Det var efter ridningen det hela hände. Jag är inte så van hästar och tänkte mig inte riktigt för då jag ställde mig bakom en av dem. Hästen sparkade plötsligt till mig på benet och stampade sedan ned hoven på min fot. Med tanke på att hästen väger 400 kilo och har en del muskel i bakbenen så blev det ett rejält avtryck…


Det gjorde helt enkelt väldigt ont och jag kände hur blodkärlen sprack. Jag fick hjälp med att ta av stöveln och så klart var foten blå direkt. Svullnaden lät heller inte vänta och efter att ha pratat med vårdcentralen så skickade de mig till Danderyd för en röntgen. De måste tydligen utesluta att något litet ben är bruten eller att det är en spricka eller en stukning.

Jag ska inte ta ut nån sorg i förtid, det kan ju också bara vara en rejäl blodsutgjutelse och svullnad så jag ska tänka positivt men nog är detta märkligt att det händer just idag. Ni som följer mig på instagram har sett hur jag skrivit och uttryckt min tacksamhet för just mina fötter. Just idag. Ödets ironi. På flyget i morse började skriva på bloggen ett helt inlägg om en förlorad tå men hur jag tack vare detta insett hur viktiga fötterna är och att man inte ska ta dem för givet. Läs här nedan..

”Min kärlek till mina fötter är stor. Jag älskar mina fötter och det går inte en dag utan att jag tänker på dem med tacksamhet. Men så har det inte alltid varit. Min fotförälskelse kom i samband med Let´s dance.

Före och efter Lets Dance…

Jag har alltid varit aktiv och tränat en hel del men när jag började Let´s dance fick ändå kroppen lite av en chock. Vi tränade plötsligt ett par timmar om dagen och jag rasade i vikt. Jag fick en avsliten muskel, ont på ställen jag knappt visste man kunde ha ont i och mina fötter tog oändligt mycket stryk – särskilt när vi 3 veckor in på säsongen började dansa i klackskor.

Mina tår blev svullna, hälsenan övertränad, jag tappade fyra tånaglar och min tå som varit bruten och läkt – bröts upp igen. Trots detta fortsatte vi att dansa, så klart, jag skulle aldrig låta kroppen bestämma över huvudet så länge det inte är direkt farligt. Krämpor kan man härda ut och överleva. Och hade jag åkt ut tidigt så hade det kanske inte varit någon fara men jag var kvar i 15 veckor! Vi dansade varje dag och ju längre säsongen gick desto fler timmar per dag la vi på träning. När semifinalen kom var mina fötter som köttfärs.

Hälsenan blev med tiden bättre och tånaglarna växte tillbaka men den trasiga tån hade på något vis börjat läka fel efter 15 veckors dans i klackar. Jag gick till en fotläkare som krasst konstaterade att det inte var något man kunde göra åt det hela. Idag är tån dubbelt så tjock som de andra och helt stel. Jag kan jag inte ens böja den. Trots detta ångrar jag absolut ingenting. Tvärtom är jag tacksam för allt som hänt av den anledningen att jag nu börjat uppskatta mina fötter och allt de gjort och gör för mig. Aldrig tidigare har jag tänkt på hur viktiga fötterna är utan bara tagit för givet att de ska funka. Nu går det inte en ag utan att jag tänker på hur lycklig jag är som har två funderade fötter. Fötter som tillåter mig att gå och springa. Det är så lätt att man glömmer bort att vara tacksam just för sånt som inte är trasigt eller sårat eller skadat. Jag skadade mina fötter och blev påmind. Det är jag tacksam för”


Nu sitter jag alltså i taxi på väg till läktaren för att jag skadat foten. Jag tycker det är rätt speciellt. Samtidigt vet jag ju att detta inte är något ovanligt när det gäller mig, jag gör illa mig ofta. Jag är ivrig och tänker mig inte alltid för – och därför händer det ofta saker runt om mig. Alla ni som känner mig och följt mig under årens gång på tv-inspelningar vet ju detta 🙂 Inte minst ni som såg mig i Lets dance. Nu är vi framme vid Danderyd så jag ska sluta skriva men meddelar er så fort jag vet.


Kram och tack för er kärlek som ni visar på insta. Tack! 


Nu har jag varit på röntgen… trodde det var klart men de vill hålla mig kvar för en ytterligare röntgen. Det var tydligen nån led som de ville kolla igen… om två timmar ska jag in igen. Jobbigt vänta men bra de gör ett så noggrannt jobb. Tydligen är det här med att bli trampad på av häst nåt som ses på rätt allvarligt. Just för foten har många leder och ben – och hästen är tung… 

Läs om vår kommentarspolicy