_DSC1180Innan jag tackade ja till Let´s dance så funderade jag länge på varför jag skulle vara med och hur det skulle kännas. Jag har själv lett program som tex Robinson, Farmen och förstås Bonde söker fru så jag vet ju vad deltagare såna här program utsätts för i form av pressade känslosamma situationer, nervositet och kamp. Det är en tuff utmaning, i vilket program det än handlar om. Att utsätta sig för att bli filmad, analyserad och bedömd, att våga visa sig ärlig och sårbar, det tycker jag är otroligt modigt. Jag har tänkt på det så mycket. Det är så många jag träffat som gått igenom detta och imponerat på mig med sin styrka, uppriktighet och kämparglöd. Det är i mångt och mycket dessa personer som fått mig att tacka ja. Det är min tur nu att stå på andra sidan kameran och uppleva hur det känns. Det är min tur nu att visa kämparglöd, styrka och modet att våga vara sårbar.Skärmavbild 2016-03-09 kl. 21.01.15

lintus9

Nu är jag där. Jag är inte längre programledare, jag är deltagare, och det känns väldigt annorlunda. Inte dåligt på något vis, bara så otroligt annorlunda. Det är så konstigt att för mig i vuxen ålder försöka lära mig något för att sedan tävla, bli bedömd och poängsatt av andra jämnåriga människor. Att gå och fundera på i fall man kommer att vara bra nog, ifall man kommer att bli gillad eller dissad. Få höga eller långa poäng. Jag trodde inte att jag skulle bry mig så mycket. Det är ju ändå bara ett tv-program, ett program som sänds för att underhålla och glädja. Men det går inte att inte ta det som sägs åtminstone lite personligt. Det är ju ändå min prestation som bedöms. Jag vet att det finns viktigare saker i livet och jag har distans till detta men när man står där framför juryn, just då, i det ögonblicket då man svettig och andfådd står där och väntar på deras bedömning, på kritiken, då är känns det viktigt. Då tänker man inte på något annat. Då vill man få höra att det dög. Att man var bra. Att det man gjorde rätt.

david

 

760-1

_DSC1236

Det är så konstigt att det är så men i mitt fall tror jag att det handlar om inlevelse. Jag är där och då, har gett allt jag kan på dansgolvet efter timmar av träning och framför mig sitter Sveriges bästa dansdomare och ska snart ge mig feedback på det dom sett. Det är klart man är spänd och nyfiken på att höra vad de har att säga. Jag tittar på Cecilia Lazar, ser hennes intensiva blick och försöker lista ut vad hon ska säga, vilket så klart är helt omöjligt men jag hinner ändå tänka tanken. Jag ser Ann Wilson, som jag alltid varit så imponerad av då jag ju sett henne dansa och vet hur otroligt bra hon är. Hon ler och jag undrar vad hon ska säga. Och så förstås danslegenden Tony Irving, herre gud, det har gått så långt att jag drömmer om Tony på nätterna. Vad ska han säga? Kommer jag nånsin att få bra poäng av honom? Hur kommer det att kännas att bli sågad vid fotknölarna? Det låter så fånigt, superbarnsligt att bry sig om sånt, jag fattar det, men jag rår inte för det. Jag är en känslomänniska och det dom säger påverkar mig. Jag bryr mig, jag tar åt mig.

Skärmavbild 2016-03-20 kl. 21.18.39

Men mest av allt bryr jag mig om vad ni tycker. Min publik, ni som tittar på mina program, min trogna följare och vänner. Jag blir rörd när jag hör applåder, och jag blir rörd över all kärlek på sociala medier och jag läser varenda kommentar ni skriver på instagram. Jag älskar er stöd, jag älskar att ni bryr er och jag tycker det är så kul att dansa för er! Jag trodde aldrig att det skulle vara så kul att dansa inför publik, men det är just kärleken som gör det. På fredag kommer jag att dansa den vackraste dans jag vet, rumba. Den är så sensuell och passionerad. Jag älskar den dansen – det är så oerhört förföriskt. Just därför är den också svår. Stegen är lugna, mjuka och allt ska göras med stor inlevelse och passion. Jag ska göra mitt yttersta, mitt allra bästa för att vara just kvinnlig och sensuell och om ni sedan gillar det ni ser – då kommer kommer jag förmodligen att gråta av lycka. Håll tummarna nu för att mina höfter håller så ska ni få både sensualitet och kanske en riktigt fin spagat på fredag. 🙂

Kram Linda

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: